Jag vet att vi lever i en demokrati! Jag respekterar att vi gör det och jag vill att vi gör det. Alla har rätt att tycka tänka och rösta som de vill MEN! Jag vill berätta följande historia för er.
Jag vet att många av er har barn, vissa av er med små, yngre, barn och vissa med äldre barn. Dock så kommer kanske många av er ihåg när era barn var 6,7,8 år.

Idag körde jag hem min son Tristan som är 7 år från ett kalas tillsammans med en av hans bästa vänner. Denna vän kommer från Syrien. Jag frågade hans vän om han minns Syrien? Ja, det gör jag sa han. Jag frågade om han saknade det? Nej, inte nu längre svarade han för nu har jag Tristan. Jag frågade om han saknade de kompisar som han hade hemma i Syrien? Han svarar då… Ja det gör jag, men jag vet inte om de blivit dödade nu…

Försök se era egna barn säga detta till någon, att en 7 åring uttrycker sig på det sättet. Känn hur det känns i bröstet.

Dela denna artikel